Röster om


Reflektioner från en kvinna, 49 år  som har gått i uttryckande konstterapi.

“Konstterapin har genom sin mångfald av uttryckssätt hjälpt mig att få tillgång till nycklar jag känner att jag har haft stor glädje av. Genom musiken, bilden, rollspelet etc. har jag fått ytterligare sätt att uttrycka mig på och sedan vägledning för att införliva detta hos mig själv. Konstterapi är en form av terapi jag utifrån mina egna erfarenheter önskar att många av mina medmänniskor skulle få tillgång till.”


Tack till projekt SKAPA

“Jag hade nog aldrig för två och ett halvt år sedan kunnat föreställa mig att jag skulle bli så förtjust i en kyrka. Att jag skulle längta till att få gå dit, träffa människorna, vara där och känna samhörighet. Men efter två och ett halvt års deltagande i Skaparprojektet i Ansgarskyrkan har jag lärt mig så mycket om mig själv och min omvärld. I detta sammanhang har jag fått vara mig själv i min otillräcklighet och kunnat ge och ta, fått ny kunskap och chanser att utvecklas. Jag har funnit delar av mig själv som jag aldrig trodde fanns.

Någon gång fann jag mig själv med att fråga varför jag fortsatte gå till Skaparkvällarna. Varför spendera så mycket tid i en kyrka när jag inte ens tror på gud? Och jag fick snabbt ett svar. För under många perioder i mitt liv har jag genomgått så mycket kaos, brist, okontroll och förvirring. I livet kan saker verkligen gå åt helvete, men när jag målar, skapar, uttrycker mig – då vet jag precis vad jag gör. Då har jag stenkoll. Det här projektet har fått mig att inse att ALLA människor verkligen har ett genuint och unikt uttryck och alla kan glädjas och få någonting utav att dela det. Det kommer alltid att finnas med mig.

Och jag som med en agnostisk/ateistisk syn på gud har aldrig känt mig mindre värd eller utanför. Jag har alltid kunnat delta. För detta har aldrig handlat om påtryckningar om tro, tradition eller vem som tar nattvarden. Det har aldrig handlat om skuld eller synd. Det har handlat om delandet, nyfikenheten och särskilt välkomnandet av individen. Det har alltid varit högt i tak, fritt för eget uttryck, öppet för kritik och olika tankar. Det har handlat om hur det är att vara människa. Och just det här sambandet har tagit fram det bästa som finns att hämta från mänskligheten. Att vi kan bekräfta varandra som så olika och samtidigt så lika.

För allt detta vill jag därför ägna ett stort tack till församlingen och alla inblandade:

Tack till Per som hjälpt mig med boken, det är främst din förtjänst att den blev möjlig. Du är för mig en renodlad visionär.

Tack till Mats, Helena, Agneta, Karin, Björn, Lasse och alla andra som jobbat/jobbar i Ansgarskyrkan. Ni har gjort ett makalöst jobb allihopa, varenda en av er har bidragit till något bättre. Tack till människor som kommit och gått på Skaparkvällar, skaparläger, unga vuxna, inre resor, skaparsöndagar, diskussionsträffar och allt annat arrangemang.

Tack till er alla för öppenheten, de djupa samtalen, de intressanta mötena och diskussionerna. Tack för tokerierna, skratten och galenskapen. Tack för bilderna, musiken, historierna och idéerna. Tack för penslarna, färgen, pappren och stafflierna. Tack för de varma filtarna, sittplatserna, maten och fikat. Tack för medmänskligheten, vänligheten, stöttningen och omhändertagandet. Tack till insikten, lärdomen och sammanhanget.

Framför allt TACK för att ni givit mig så obegränsat mycket utan att någonsin förvänta er att få någonting tillbaka. Tack, tack, tack!

Och tack Eva, för att du tyckt om mig för den jag är. På riktigt, alltid, oberoende av min prestation eller förmåga. För att du förstått mig mer än vad jag ibland själv varken vågat eller har kunnat. För du har oavsett min motsträvighet och ovilja fortsatt tjatat och engagerat dig.

För att du envisats med att bry dig och gett mig mer än vad jag ibland har förtjänat. Våra möten och din tillgivenhet har inneburit mer än du anar. Du ser mig. Du är en fantastisk människa.”

Cecilia Jensgård

SKAPA

Ett utvecklingsarbete i Svenska Kyrkan, Eskilstuna som i sin helhet pågick under en period av tio år (2005-2015). Grunden i arbetet var EXA som, i kombination med en befriande teologi, tillämpades i olika former och sammanhang inom ramen för arbetet. Under tre av dessa år (2009-2012) erhölls ett ekonomiskt projektstöd i form av ett ekonomiskt anslag från Svenska Kyrkan på riksplan. Under denna period intensifierades arbetet då fler personer med EXA kompetens kunde knytas till arbetet. Genom Cecilias text i det som följer ges en bild av arbetet. Cecilia var en av ett antal personer som tog möjligheten att i bokform – i ord och bild – formulera sina livserfarenheter. Texten ovan är hämtad ur Cecilias bok.

För dig som vill veta mera om SKAPA hänvisas till www.forskargruppenintra.se; skriftserie E. Här återfinns projektrapporter och fördjupande texter som beskriver arbetet. Cecilia har givit sitt tillstånd till att hennes text på detta sätt publiceras.

Per Apelmo

SKAPAkvällar

Just nu, hösten 2021, pågår projekt SKAPAkvällar i Flemingsbergskyrkan i Huddinge.